Välkommen till Baggers vrå..

Blott en dag, ett ögonblick i sänder...så brukade min mormor sjunga. Eller så kommer jag ihåg fel. Det jag vet med största säkerhet är att hon sjöng och nynnade sig fram längs arbetsbänken. En annan sak hon sade var "den dagen den sorgen".

Igår firade jag Thanksgivning med goda kära vänner. De hade som vanligt bjudit in människor som de gärna ville dela denna middag med och alla bidrog vi till middagen. Det var en fantastisk stund och påminner om hur det alltid finns så mycket att vara tacksam över. Även om livet är en dans på rosor. Jag har velat lära mina barn just detta- önskar att de ska upptäcka dedär glimtarna av lycka, se när något är gott och också kunna uttrycka det.

Nu när julen snart knackar på porten blir ju detta med tacksamhet och önskningar dessutom mer "på tapeten" än annars. Önskelistor hit och dit, reklam som talar om för oss vad vi behöver, människor som alla försöker skapa bilden av en fridefull och genuin jul....Vad det nu är? I min tanke är julen en tid för omtanke, värme, omtänksamhet, delande...en tid då jag sänder en tanke till alla de som är ensamma, som inte har....Nästa år skulle jag önska att det vore möjligt att donera julklappspengarna till människor som behöver dem. Tänk om man bjöd in någon som är ensam, till sitt julbord....det går ju att fira jul på andra sätt- och högakta den kristna högtiden på ett mer ursprungligt sätt...det önskar jag mig.

Eller att man firade på ett liknande sätt som thanksgivning....tänk bara att få sitta med sin familj och ge uttryck för allt det man är tacksam över - som skett under året. Så helande, så starkt!

Jag mår ibland illa av människors sätt att på ett självhävdande sätt önska sig och kräva saker, utan att uttrycka tacksamhet eller ens "tvinga sig" till att säga "tack"- om önskningen uppfylls. Delvis för att jag är dålig på att sätta gränser- ibland. Men framförallt för att dessa personer väljer att leda sitt liv efter en ledstjärna som så uppenbert inte kommer att ge dem det människor mest av allt behöver- närhet, närvaro och sammanhang. Kanske kommer känslan av att "behöva" saker (som företrädelsevis andra ska "fixa") mest från ett tomrum i själen- som faktiskt inte låter sig fyllas av detta beteende- Kanske blir det till och med tvärtom,  ivern att "få" saker och människor- att "behöva" blir bara större....Frågan är hur de mår, egentligen. Kanske fungerar det- deras sätt, rent materiellt. Men vad gör det med deras uppfattning om livet, inställning till andra människor. Och vad gör i sin tur deras inställning till livet och andra människor med världen.

'Det farliga är inte de onda människors ondska, utan de goda människors tystnad - Martin Luther King

Nåväl, med dessa något dystra rader -sätter jag mig och funderar på helt vanliga julklappar till helt underbara barn. Ska jobba på min egen känsla av tacksamhet över det vidunderliga livet...En kopp glögg och önskan till er om en skön första advent.


Ur Wikipedia:
Tacksamhet är en positiv känsla eller attityd inför något som någon annan har gjort. Den handling som kan ge upphov till tacksamhet är något som (a) på något sätt kostade personen som utförde handlingen (b) upplevs värdefullt av den som känner tacksamhet och (c) var en medveten handling.^[1]Otacksamhet är inte bara en brist på tacksamhet utan kan även en vara egen, negativ, attityd. Otacksamhet kan exemplevis uppstå som en följd av att personen som utför en handling inte har (eller inte upplevs ha) ärliga motiv, men också som ett resultat av exempelvis prestige inför en faktiskt välmenad handling, något som kan upplevas negativt av en tredje person.Tacksamhet kan uttryckas med ord (tack), gester eller gåvor. Vanliga tacksamhetsgester är applåder eller en kram.Önskningar
Önskelista

Girighet innebär ett överdrivet begär att samla ägodelar förenat med överdriven sparsamhet, vinningslystnad och snikenhet.Girighet är enligt katolsk kristendom en av de sju dödssynderna. Inom buddhismen anses att girighet bygger på att man felaktigt associerar materiella tillgångar med lycka. Felet är att man (inte minst långsiktigt) överdriver de positiva aspekterna av en viss ägodel. Ett välkänt ordspråk är att "Girighet är roten till allt ont". (1 Timoteusbrevet 6) Girighet bör inte blandas ihop med sparsamhet. En sparsam person kan exempelvis tillverka egna julklappar eller fynda på rea, medan en girig person kan undvika att handla julklappar överhuvudtaget. En girig person tänjer gärna orealistiskt mycket på gränserna och får oftast ett dåligt rykte för sin snikenhet bland sina anhöriga.

Önskelista kallas en lista över önskade gåvor.

I Sverige förknippas önskelistor främst med jul och födelsedagar, då barn gör en lista över vilka presenter de helst vill ha i julklapp. Det är vanligt att mindre barn postar sin önskelista inför julen till tomten.

Idag ska den få lysa över mig. Jag ska börja om, med rent bord. Skriva en artikel som är mer riktad än den jag först tänkte mig. Det är en väldig balansgång att skriva. Min största utmaning och samtidigt svårighet är att jag är mitt i en skapande process. Det gör att jag inte har en tydlig riktning på mig. Men tillräckligt tydlig för att kunna åstadkomma något.

Ska dessutom göra ett pass Bpodybalance idag på lunchen och kolla upp mina ögon som inte riktigt uppför sig osm jag önskar i alla lägen- särskilt då jag är trött.

Önskar er en fin dag!

Dte gick så fort, alldeles för fort för min smak. Dessutom måste jag jobba en smula. För att kompensera ska jag och en god vän på stans nyligen utbyggda relaxavdelning. Någon kväll under veckan. De ser jag verkligen fram emot. Helgen har annars inneburit ett pass på gymmet för både mig och älsklingen varje dag. Vi har planerat upp julfirandet också - vilka barn spm ska vara var och när. Till och med middag hos mamma och pappa! Det kan låta knasigt men i våran ostyriga stjärnfamilj är ofta enda lösningen att ha god framförhållning. Jag ser fram emot en bloggrunda ikväll! Så vi ses....

http://blogg.umdac.umu.se/use/

Lika olika är vi allihopa!
En favoritsaga just nu är Den lilla gröna draken med de röda ögonen" Av Astrid Lindgren och Ilon WIkland. Den är en helt underbar berättelse om tillhörighet, inkludering och exkludering. Om vi i grunden är lika: behovet av närhet, känslorna...och till sist måste alla flyga själva, förhoppningsvis när de är redo själva- finna sin väg i rymden. Sjungande och överraska dem som står kvar och trodde de visste, byta skrud.

Att behandla alla lika är orättvist!
Liv är övertygad om att den stora Son (- väldigt tidigt i sagan) är ARG på draken, att ALLA är arga på draken. Hon rynkar ihop de små ögonbrynen ovanför de stora bruna ögonen och visar precis hur "arg" ser ut. Draken är ledsen förstås. Även om draken var en lite udda figur i barnaskaran- så hör han ju till. Mammagrisen behövde förvisso vänja sig vid honom, hon kunde inte bemöta honom på samma sätt som de andra- Lika hade varit orättvist. Han hade de uppenbara svårigheter med tidig anknytning som många barn råkar ut för och som sedan kan påverka totalupplevelsen av livet och jaget. Ibland beror det på att mamman är blockerad av en psykos eller bara har svårt att tolka barnet- nadra gånger är det barnet som itne ger den respons som "borde" funnits- samspelet är så fint avstämd. I drakens fall: bet han henne och ville mycket hellre äta ljsusstumpar än dia bland de andra. Mamman å andra sidan var så förvånad över detta drakbarn att hon liksom kom av sig  i sina annars så instiktiva moderskänslor.

Men han är unik och vacker. Och inte behöver mammagrisen ha dåligt samvete heller. Hon var nog den bästa mamma han kunde fått - även om de inte alltid förstod sig på varandra.
Eller vad säger ni?

Kanske är det så det blir? Att jag blir en helgbloggare- från att ha varit en helbloggare. Veckorna rusar förbi och jag känner ofta att det är först när helgen kommer som jag kan tänka mina egna tankar- fundera och reflektera.
Vi får väl se!

Önskar er en skön söndag.

Vad är sant och osant?
Självklart känner och tänker jag ju att det finns vissa sanningar i livet, men  det bli alltemer komplext ju längre jag levt. Ibland är jag benägen  att tro att "lögner" är det jag upplever när andra människors sanningar drabbar mig. Alltså när deras sätt att se världen skadar mig eller någon jag håller kär. Manipulation, lögn och förbannat ego! Så enkelt är det heller inte. Det finns oändligt många sanningar, i varje ögonblick blir de till och för en och samma människa kan sanningen byta ansikte. Det gör att man kan tycka att någon "vänder kappan efter vinden".

När jag så läste kursen i vetenskapsfilosofi sattes detta ytterligare på sin spets. Det går att beskriva vilka villkor som måste uppfyllas för att något ska betecknas som "sanning". Själv har jag nog ytterst svårt med den Pragmatiska sanningen- om det fungerar så är det sant. Jag lutar mig mest mot det relativa sanningsbegreppet. Men gör det mig mer ödmjuk? Det vete katten.

Sanning är nämligen inte bara en logisk fråga- de som beter sig som om det vore fallet- blir lätt "nördiga"  och fyrkantiga i andras ögon. Det är ett begrepp som är semantiskt, sociologiskt och normativt. Vi formar alltså världen med det vi uppfattar som sanningar- på olika sätt.

Så då måste jag provocera migsjälv- på et värsta sätt. Det finns en datingsajt för otrogna....och jag bara kräks åt det- en vad betyder det? Hur ser den som skapat detta på sanning- och i och med den sanning som förs fram: vilket samhälle vill man bygga?
Jag bara undrar....

Själv är jag fortfarande ganska stelbent i min syn på sanning. Jag ljuger aldrig- altså behöver jag aldrig hålla reda på vad jag sagt. Jag HATAR lögner. Jag föraktar de som ljuger och bedrar, det är fegt och den som väljer att göra så har också valt ett sätt att förhålla sig till sina medmänniskor. De är medel för att nå det mål som önskas- man säger det som behövs för att ha det bra själv helt enkelt....

Oasett om det är en liten vit lögn, eller en stor fet lögn så leder de mot samma mål.
Och jag säger som min kloka bortgånga mormor:
Det börjar med en nål och slutar med en silverskål.
Man SKA vara noggrann med hur man för sig, säger och förhåller sig.
Iallafall om man vill kunna respektera sigsjälv och få vara riktigt nära andra mäniskor
Det är ju också fiffigt att ha några karmapoäng när man en dag avslutat sin resa här på jorden...




Ur Wikipedia:

• Korrespondensteorin: Enligt korrespondensteorin är ett påstående P sant om och endast om det överensstämmer med verkligheten. Om påståendet det regnar just nu är sant, så regnar det just nu. Tanken är att verklighetens faktiska förhållanden avgör vad som är sant eller falskt. Men vad ska då avses med verkligheten? För en empiristiskt lagd filosof eller tänkare i allmänhet ligger det nära till hands att säga att verkligheten = det som observeras. Men detta leder snabbt till filosofiska (och perceptionspsykologiska) problem om hur observationer förhåller sig till verkligheten.

• Koherensteorin: Enligt koherensteorin som har sina rötter bland annat hos Leibniz är ett påstående sant om och endast om det är koherent med ett omfattande system av satser, som alla är inbördes koherenta. Leibniz tycks ha menat att bara ett sådant system är möjligt, och identifierade det med något gudomligt och logiskt på en gång. Tillämpat i praktiken tycks det innebära att: en sats P är sann om och endast om den är koherent med systemet S. Och eftersom en sats kan vara koherent med S1 och inkoherent med S2, S3… så är det valet av system som avgör vad som är sant. Koherensteorier för sanning brukar kritiseras för relativism. Så brukar många uppfatta Thomas Samuel Kuhns paradigmteori. Ett annat problem är vad koherens egentligen ska antas betyda. Se huvudartikel: koherensteori.

• Pragmatisk sanningsteori: Enligt pragmatismen (Charles Sanders Peirce, William James) är sanning grovt uttryckt detsamma som användbarhet eller funktionalitet. Ett sätt att beskriva detta på är att ett påstående är sant om det har konsekvenser som slår in, i vilket fall det är gynnsamt att anta påståendet som sant. Medan korrespondensteorin gärna ser sanning som något absolut, blir det här relativt. Newtons gravitationsteori betraktades, exempelvis, som sann tills man fann situationer där den inte fungerar bra. Då övergick man till Einsteins allmänna relativitetsteori. Se huvudartikel: pragmatism.

• Konstruktivistisk sanningsteori: Se huvudartikel: konstruktivistisk sanningsteori, samt intuitionism.

• Konsensusteori: Alla sanningsteorier tenderar införa ett begrepp konsensus där vad som är sant eller inte sant avgörs inom en grupp av fria, oberoende debattörer. Detta gör sanning till ett provisorium, som hos Karl Popper. Man kan också använda det som en definition: det är sant som en majoritet är överens om. Men en sådan ståndpunkt förefaller oerhört lätt att invända emot, även om den ofta åberopas i praktiken. Problemet är förstås att de som nått en konsensus, dvs. blivit överens, ändå kan ha fel. Jorden är ju inte platt. 'Se huvudartikel: konsensusteori.

Hur ska jag sammanfatta hur det varit sedan sist i det stora vindunderliga äventyret som kallas liv? Livet är en dans på rosor- uppenbarligen. Ibland blöder fötterna, men om man vill ha det lite roligt så ser man till att behålla rörelseglädjen. Jag är inte mycket för listor- om det inte gäller "att göra" - men jag ska göra ett försök:

Curlingbarnen växer upp- en sorglustig upplevelse med alltförmåga igenkännanden. De som är hänsynslösa och bortskämda men är "streetsmarta" nog att bara hålla tyst och ändå utnyttja- de kan luras att tro att de vandrar den smala vägen- när de i själva verket är djupt vilsna i en snårig skog....
Kameran- är trasig och det är en dålighet etersom en av mina "rekreationsstunder" består av att fotografera. Ett bra sätt att fånga nuet.
Arbetet- är roligt, stimulerande och utmanande- tro hur ja gfår ihop det till sist? Vakna nätter är inget för mig.
Julfirandet- blir i Åre, med Hampus, Lukas och Liv. Vi har bjudit in även de äldre barnen men de firar på annan ort. Stugan är bokad och vi ser fram emot en veckas samvaro.
Modemet- Det bärbara har gått in i aftondimman. Ingen vet när det hände- troligen när vi gifte oss i glädjeyran.
Min röda kimono- i siden från Singapore gjorde förmodligen modemet sällskap.
Lukas- har firats, han fyller snart tio år. För att kunna inkludera alla som ville blev det mitt i en arebtsvecka. Sedan visade det sig att det uppstod en salig röra som vanligt. Men paket fick han och mormor och morfar var här. Det gjorde honom glad.
Träningen- går alldeles utmärkt. Jag gymmar i snitt fyra gånger i veckan och mindre får det aldrig bli. Min älskade har också slutligen låtit sig lockas dit :)

Och sist men inte mist; det är helg!!!
Ha det så skönt!

Liv har börjat säga JA- istället för nej i olika former. Dessutom badar hon gärna igen, hellst tre gånger om dagen. Vi har haft en period av inget bad=lagom. Jag undrar om hon kommit in i en Pippilångsturmperiod. Hon sjunger gärna den låte, är bejakande och kavat.

Idag såg hon dessutom en tjej på TV och utbrast: Titta mamma: Hon har pippilångstrumpa!
Undrar just.....Rihanna kanske är de nya tidens pippi?