Spaningsdax!

Det var ju ett tag sedan. Eller...i själva verket spanar jag alltid. Men jag skriver inte alltid ner det. De som läst min blogg tidigare vet att jag är förtjust i att se sammanhang och mönster. Jag tror på Antonovskys tankar om KASAM. Vi människor behöver en känsla av sammanhang. När vi inte kan uppelva sammanhang, i relationer, skeenden, situationer -så blir vi lite "rubbade". Lite splittrade, otrygga och fundersamma.
OM vi ska kunna uppleva en känsla av sammanhang, torde ju kontexten vara högst relevant. Det är dagens spaning på området. Jag har några bra exempel nämligen.
Exempel 1: Storebrorsorna  8 och 10 är snälla och leker med lillasyster, 2 år. Först är det brottning. Hon vinner förstås hela tiden och brottar ner dem- ända tills hon börjar fråga efter att de ska brotta ner henne också. Hon har upptäckt att de låtsas, att hon inte alls är starkast. Hon har genomskådat dem. Detta svarar de på genom att ta henne i famnen och brotta ner henne. De gör detta mycket försiktigt, men förståss med stor inlevd möda. Hon känner att de brottas på rikigt igen. Hennes känsla av sammanhang återupppstod.  Eftersom hon kände att kontexten hängde samman igen- den var på väg att splittras. Nu var hon en del av den igen, en av dem. De lekte lika. Sedan kommer hon förståss genomskåda också det till sist. Men den dagen...
Exempel 2: Liv vill leka doktor med brorsorna efter allt brottande och springer raskt efter sina snickarverktyg och några plåster. Men vad är det att leka doktor? Hon har knappt träffad en sådan, däremot har hon lekt leken på Föris. Det går ut på att man har ont, eller får ont hos doktorn och att doktorn tittar och lyssnar. VC doktor alltså. Så hon sätter igång. Storebror vet ju mycket mer om världen så han konstaterar att "här i huvudet behöver opereras"- han leker alltså kirurg. De har olika uppfattning om vilken kontexten är, men leker tillsammans. Liv tar alltså en tång ur verktygslådan och nyper friskt bort en hårtuss från stackars patientens huvud. Allt gick bra- men viktiga upptäckter gjordes. Upptäckt 1: man får leka allmänläkare med småbarn. 2. Man ska inte FÅ ont hos doktorn. 3. Man ska vara försiktig även med sina storebröder, även om man är liten själv.
Exempel 3: Visst känns det lite konstigt när man har två åskådare som glor ögonen ur sig på en då man duschar? Det tyckte jag med. Här stod jag och duschade efter träningen i godan ro- och blir plötsligt uppmärksam på att mitt badrum INTE är ett spa, bara för mig. Det bebos tydligen av diverse figurer. Men även om det är konstigt ibland vad jag ser omkring mig- så är det helt underbart att leva med mina härliga ungar och deras saker. Det är min kontext, mitt sammanhang. Det ska jag tänka på oftare- när jag tycker det är jobbigt med allt som skräpar omkring. Det betyder att vi hör samman. Sakerna är en sorts kärleksbevis, här har mina ungar farit fram!

Min läsning

Jag har precis läst ut En lite hattaffär på hörnet...den började bra men visade sig i slutändan drypa av så mycket förutsägbar romantik att jag bara slängde den i golvet. Jo, det är säkert. Läs den om ni gillar "feel good" men förvänta er ingen litterär upplevelse. SOM de försökte skildra en modern stark kvinna och SOM hon i slutändan bara lyckades visa sina egna (förutfatttade/nedärvda?) stereotypa uppfattningar om könens inbördes ordning...Boken slutar precis som ni kommer att tro- fast ändå mer!


Nu ser jag istället fram emot BÅTEN av Nam Le. Återkommer om den....


En liten hattaffär på hörnet


Underbart!

En dag med snö, sol, städning....vi byggde och byggde....Lukas på kalas och Adrian och Eric tränar på gymmet. Sedan ska jag och alla barn se "Trassel" på bio. Hoppas lillan orkar efter all skottning :)


Sömning start

Det är så mysigt att kliva upp när huset är lite stilla. Storebror fixar frukos åt lillasyster. Vill du ha en fralla? Mamma hon behöver nog något att dricka också? Sedan ber lillasyster att vi ska tända ett ljus och storebror gör också gärna det. Innan han tänder frågar han "är du beredd nudå?"...
Jag blir så varm i kroppen av de små. Hampus 8 och Liv 2 har en speciell kontakt med varandra. Hoppas den håller i sin genom livet.

Annars för jag en ständig kamp om postitlapparna fortfarande. De är suveräna när man läser, att spara referenser i böcker. Men Liv, hon tycker att de är lika suveräna för de bli någon sorts konfetti om man sprider dem och dessutom kan man skriva på dem!

Gäääsp!

RSS 2.0