jahapp
Det ska jag fundera över ett slag
Vad jag vill säga isåfall...
Tycker ju om det skrivna ordet och att tänka och filosofera.
Det ska jag filosofera över :)
Jag vill jag med... men hittar inte tiden då jag har friheten och inte lusten då jag har tiden.
Knepigt det där.
Vi filosoferar vidare - tänk om vi kunde göra det tillsammans över en flaska rosé...
Om man är fri- så har man väl tid?
Om man inte har tid- så är man väl inte fri?
Om man har tid- så ska man göra det man har lust med?
Annars är ju lusten också en boja...med den händelsekedjan, kan man aldrig vara fri?
Rosé kan inte bota brist på lust, tid eller skänka frihet...
Det kan nog bara friheten själv...friheten tillåter, den ger lust och kommer ur lust, tiden är bara den våg som friheten rider på...
Tack för att du gav mig något att fundera över.
Friheten bor i själen, som en fågel.
Den flyger om den inte är trygg.
Den kommer tillbaka, kanske.
Tiden bor i världen, som en sten av sammanfogade sandkorn.
Den rinner snabbt iväg och skapar ett nytt block av sten, någon annanstans.
Den kommer tillbaka? Inte.
Ändå är tid det enda vi har, exakt lika mycket av. Tiden från vi föds till vi dör. Tiden kommer aldrig tillbaka. Stunderna som kommer och går, det är livet. De ögonblicken av tid är det enda jag äger. Friheten är en flyktig fågel. Den rör sig, böljer...finns på samma sätt som lycka inbäddad i ögonblick och stunder. När vi tror vi är helt fria eller helt lyckliga, har vi omöjliggjort just lycka och frihet. Att tro att vi kan leva "lyckligt" eller "fritt" är en illusion. Man ska njuta av och glädjas över alla fria och lyckliga stunder och aldrig sluta se fram emot dem. Då blir lyckan dubbel. Friheten finns,lyckan också. Man får ta vara på dem bara. För de är inte varaktiga det är inte deras natur.Det delar de med tiden.
Friheten bor i ett ögonblick, som en fågel.
Den flyger sin väg om det inte är tryggt.
Den flyger sin väg om det är för tryggt.
Annars flyger den.
