Så gör jag ett försök igen :)

I sommar har jag tagit ut  ALLA mina semesterdagar. ALLA....det behövs och det ska bli så skönt. Då hoppas jag bland annat skriva lite på min bok och njuta.
 
 

Idag är det en fantastisk dag!

Solen skiner, småfåglarna börjar kvittra. Jag får nästan vårkänslor. Varje år när ljuset kommer åter blir jag lika förvånad över hur mörkt det måste ha varit. Medan det är mörkt, tycks jag däremot njuta av det. Att vara i nuet och uppskatta det som är, vilken livets konstart! Det är mycket att tänka på och förhålla sig till både sådant som hänt och sådant som kommer. Men sådan är ju jag. Jag gillar att fundera och se frågor från olika håll. Därför log jag igenkännande smyg när en av sönerna lånade en bok som heter Filosofernas svar på de stora frågorna.
 
Nåväl, idag och ikväll ska jag svara på en del både stora och små frågor.
 
Stora frågor:
Svara på kommunens svar till skolverket
Skriva på ett abstract inför en konferens
Söka pengar till samma konferens
Se till mina fantastiska stiudenter på den digitala plattformen
Förhandla om vems tur det är att få mysa och läsa godnattsaga
 
Små frågor:
Vad ska vi äta till middag
Vilket tid ska jag träna
Åt vilket håll ska jag ligga i soffan då jag ser på Once upon a time, Allt faller och Person of interest.
Tänka ut en god middag till imorgon då två av våra pojkar kommer.
 
Ha det gott
/A

En julhälsning...

Lite sent påkommet. Men i år firade vi som vanligt i Åre en vecka. Pepparkakshuset rymdes i den fullpackade bilen, till barnens stora glädje. Och mormors, kanske :)
 
 

Kanske man ska ta tag...

I bloggandet igen. Saknar det. Vill...men finns tiden. Det får tiden utvisa :)

Balans och tid

Ibland tappar man balansen. Det är då man börjar fundera över vad det beror på. Gick man kanske ut på linan innan man var redo. Men hur vet man att man är det? Om man nu kommer framtill att man inte var redo, vad beror det på. Har man inte tränat tillräckligt Eller  inte för just de förhållanden som råder. Kanske är man oerhört skicklig och van vid att balansera på slak lina mellan livets alptoppar. Men så plötsligt börjar det blåsa kraftigt. Något man inte kunde förutse sker. Eller är man så beroende av att andra ger en bekräftelse att när de slutar heja på och vänder blicken bort, så blir man rubbad. Kanske rynkar till och med någon på näsan. Eller, man kanske kunde balansera när man hade ett skyddsnät. Det är ok att falla, att tappa balansen, någon finns som tar emot.
Kanske är det ibland så enkelt att man helt enkelt inte borde ha gett sig ut på linan om man nu inte var redo. Redo för att falla, utan skyddsnät och hejaklack. Ska man då förbanna balanskonsten, de egna valen, vädret eller något annat. Eller helt enkelt konstatera, nu föll jag. Det är ok. Det tar tid att lära sig finna balans och att hålla den. Tid för andetag och stillhet. Hela livet tar det.

Några funderingar på väg till en stor släktträff för att fira min älskade farfar som fyllt 90. Efter en hård arbetsvecka där jag jag både balanserat och jonglerat för att få Alla delar i livet att gå ihop.
Hyfsat balanserad och förväntansfull.
God helg på Er



Snöstorm och drömmar

Det passar ganska bra att sitta och drömma vid ett fönster då det faller stora fluffiga snöflingor. Det ska jag ägna stora delar av helgen till. Elda i kaminen i stugan och mysa. Dessvärre är det deklarationsdags. Gulp. Det tycker jag inte om. Men jag börjar bli van. Dessutom är de trevliga tjänstemännen på skatteverket så hjälpsamma.

Det går egentligen inte att förstå hur man kan må så bra av att leva primitivt stugliv. Men så är det. Kanske är det mindre som brusar och stör där. Färre intryck och därför större chans att man lyckas höra sin inre röst.

Förra veckan fann vi en intressant trädetalji stugan, en gammal bräda. Herkules står det på den. Man förstår att något har levererats till jordbruket...men vad. Inte ett flygplan troligtigtvis. Jag har sett att det tillverkades tegel på ett bruk som hette Herkules, så det kunde vara det. Sedan trodde jag mig minnas att handvevade mjölkseparatorer kunde ha hetat så, fast det kan vara fel. Men jag tror jag har kommit på vad det var. EN självbindare. Tänk så glada de skulle ha blivit över att kunna binda sådana buntar istället för att hänga allt på hässjor. Självbindaren var på sin tid modern. Det är fantastiskt att se spår av människans uppfinningsrikedom och historia. Bokstäverna på plankan ser likadana ut som på filmen nedan. Eller har någon något annat förslag?




Jag önskar er alla en trevlig och skön helg. Kanske blir det lite drakflygning trots snön. Man vet aldrig.
/ Anette


Gäääsp....

Påsklov hela veckan. Det är ju skönt att få rå om sina ungar och ladda batterierna men...tur att jag kan gå och träna på kvällen. Dt är bara att konstatera att jobbet som hemmafru inte skulle vara något för mig.

Sedan längtar jag förstås till stugan som bara den. Vår kära stuga, där det itne finns värme och vatten men där vi eldar i öppenspisen tills det är för varmt och vi tar med oss vatten i dunkar. Det är så skönt att ha det lite primitivt. Barnen har inga datorer att försvinna bakom heller så det blir mer av tid tillsammans. Det är skönt.

Hoppas ni alla haft en skön påsk


hej igen :)

Nu blev jag borta ett tag igen. Jag har varit på arbetsresa till Toronto, Canada. Så nu vet jag vad jetlag innebär. Det är först nu- efter en hel vecka från hemkomst som jag börjar känna mig normal igen. Hujedamig.
En tur till Niagarafallen blev det. Jag trivs inte riktigt i storstäder, det är bara att konstatera. Men det är ju roligt och intressant och vackert på sitt sätt. Ett tag. Sedan vill jag därifrån.

Så nu stundar en skön påskhelg med alla ungar i stugan. Gissa om det blir bra :)

Vi hörs.

Så bär det av igen...

Till sommarstugan. Ännu är det så mycket snö att vi kommer att kunna åka tefat på lägdorna och grilla mashmallows i den framskottade grillen. Det ska bli sol´, vilket passar perfekt :)
Först sticker jag och tränar, en livsviktig sak för mig. Allt blir roligare och lättare på det sättet. Det mesta är packat och maken får lägga i resten i bilen efter en packlista...har jag kontrollbehov tro eller är jag bara bra på att packa och se till att allt som behövs är med? Ska man tolka sigsjälv positivt eller negativt..jag tror jag väljer det positiva. Det känns bäst

Ha en trevlig helg!

Underbara vår...

Nu är den här på allvar. Ljuset kommer och solen. Inatt sov vi i stugan, det är ju alltid en lisa för själen. Vi byggde bivack, eldade och samlade solstrålar med näsorna. Jag skottade så mycket snö att jag fått rejäl träningsvärk i mina triceps :)) Nu drar jag på gymmet en sväng tror jag, sedan lägger sig lugnet över huset och vi laddar för en intensiv arbetsvecka med fyra barn hemma.
Ha en skön söndag!

Vabbbbbbbb

Lite less på det är jag och om man kunde få betalt för att torka snor skulle jag vara miljonär vid dethär laget. Jag försöker lirka med mig lillan en sväng på stan, en liten kort bara...jag är så rastlös. Inte för jag mycket gjort i jobbet heller. Liv är sådär...sjuk men energisk ändå.

Köksgarderoberna, klädgarderober, kommoden i tv-rummet har alla blivit städade på kuppen. Jag antar att både lillan och jag är rastlösa och energiska..men trötta.

Ha en bra dag!

Läsning

Jag inser att det är bäst jag skriver ner något kort om böckerna, innan jag glömt dem helt...de nyligaste lästa...

Hon går genom tavlan, ut ur bilden.
En bok som handlar om psykisk ohälsa och de diffusa orsakerna till den. Flickan i boken lever en stor del av sitt vuxenliv på olika typer av psykiska institutioner. Hon mår illa i själen. Är sjuk. Men när började det. Var går gränsen mellan ett barns fantasi känsla av otillräcklighet och sjukdom. När blir ett sunt hänsynstagande och istället något som kvöver den egna själen. Man förstår att mamman inte heller mådde särskilt bra, var känslig...Men hur påverkade allt detta. Flickan är utsatt för en psykosocial situation som är mycket skadlig i skolan. Några ungar härskar och söndrar...och det är tyvärr inget ovanligt. När det blir upp till individen att vara stark och ha fungerande coping-strategier i en kall och hänsynslös värld då är något mycket fel. De vuxna tittar bort och förstår inte. En bok att läsa för alla som lever i närheten av barn och unga.

Flickan med glasfötterna. Ack e nså magisk och stark berättelse. Om hoppet och ödet. Om de genuina relationerna och den starka önskan av att se och bli sedd. Det är som titeln säger. En flicka har böjrat förvandlas till glas. Hennes fötter är redan förglasade och processen fortskrider. Hon försöker söka upp någon som vet mer om det som händer och råkar då på en man, en fotograf som betraktar världen genom sina bilder och sin lins. Han har distanserat sig från världen. Men plötsligt finns inte mycket tid. Vad gör man då. Kärleken är evig...

Väktar- serien. Hoppsan, jag började läsa och sedan kunde jag inte sluta. Jag slök helt enkelt alla sex böckerna. En sjunde är på väg. Skriver mer en annan dag då jag piggnat till....


En dröm att förverkliga

I ett sådant hus vill jag bo, vid vattnet. Så ska det bli! Med takfönster så man kan se stjärnorna och med en bra kamin i mitten. En dag...


Fredag idag igen...

Och föräldraledigt...i måndags åkte jag oturligen tåg och hostan blev sämre...så det blev en dag mitt på veckan då jag fick vila och ta igen mig. Därför borde jag ju jobba lite idag- för att "hinna med"...? Eller ....hm...

Hursom, jag och lillan tänkte åka på biblioteket det är alltid uppskattat. Jag ska också hyra hem någon bra film till kvällen och köpa godis. Hemmakväll har det bästa godiset i stan. Sedan har hon bett om hamburgare..en tradition som hennes pappa arbetade in under sin föräldraledighet. Så där får man nog bara "foga sig" :)

Imorrn tänker jag iallafall gå på spa med en kär vän och sköta om mig ordentligt. Slappa och mysa.
Hoppas ni får en fin fredag.


oj vad tiden går..

Jag har en långdragen förkyldning som jag inte riktigt blir kvitt. Så nu har jag inte tränat på fyra!!! veckor på allvar...Jag som vill springa 3 km om dagen och lyfta lite vikter för min rygg och nacke. Nåväl. Det är nästan bra nu men jag kan fortfarande inte löpa. Däremot kan jag ta en promenad under stjärnorna ikväll. Det ser jag fram emot.

Tack och lov har jag kunnat arbeta hemifrån en hel del, så jag kanske blir frisk lite fortare än om jag hade långpendlat...för att inte tala om stå och vänta på tåg och ersättningsbussar som aldrig kommer...det gjorde jag i måndags...inte riktigt bra för hälsan...

Sedan så blir jag ju lite glad över den nya prinsessan också. Bor det en liten smyg-royalist i mig? Jag blir förvånad själv... Vår alldeles egen lilla prinsessa är vaccinerad nu också. Hon var så duktig och sade inte ett ord när hon fick sprutan..tro om det var leksaken hon skulle få köpa efteråt som lindrade :) Hur som hellst...det är ju så viktigt att ett barn är "med" på noterna då det gäller vård. Men det lyckas ju inte alltid.

Vi ska till Tunisien, en av de "nyaste" demokratierna i världen. Ett år gammal. Vi ser verkligen fram emot resan som blir till sommaren. Det blir kanske den enda charterresan våra barn får uppleva. Så då ska njutas.

Ha en bra dag!!




RSS 2.0